onsdag 11 februari 2009

Landsting eller län avgör INTE regionen

Det finns två drag i Ansvarsutredningen som kan kritiseras, eller kanske snarare tolkningen av densamma. Dels råder i vissa läger uppfattningen att Ansvarsutredningens förslag är en landstingskommunal förändringsstrategi, dels att samma motiv till regional indelning ska råda över hela landet.

I det första fallet har man som grund uppfattningen att det är landstingens verksamhet som utgör ryggraden i den ekonomiska utvecklingen och därmed bär ansvaret för tillväxt och expansion samt konkurrens på Europeisk och internationella nivå. I så fall skulle Sveriges ekonomi främst bygga på offentliga sektorns, och då främst den landstingskommunala, verksamhet och inte på företagens.

I det andra fallet skulle de ekonomiska förutsättningarna för människorna i Mälardalen vara desamma som för Norrbotten eller på Västkusten eller i Blekinge. Och detta synsätt skulle vara grunden för att samtliga regioner i Sverige skulle delas in på samma sätt, som Svegfors skriver, med ett universitet och ett sjukhus per region. Tack och lov har regeringen tagit avstånd från detta synsätt.

Slutligen har diskussionen fastnat i ett tänkande som bygger på att dagens länsgränser ska gälla även i framtiden. Dvs. att länen utgör de pusselbitar som ska läggas samman. Enligt mitt förmenande är detta en felaktig strategi. Vi måste utgå från den kommunala nivån. I flera län i dagens Sverige skiljer sig de kommunala förutsättningarna åt. En nyritning av den svenska kartan med regioner behöver inte alls följa dagens länsgränser. De ekonomiska och utvecklingsmässiga grunderna skiljer sig åt mellan landets olika delar. Detta gör att vi inte kan diskutera i termer av att de ska finnas en enhetlig regional indelning av riket. Norrbottens motiv är annorlunda än Mälardalens. Kan vi inte inse detta visar vi heller ingen respekt för de olika landsändarnas skilda förutsättningar!

Håkan Welin

torsdag 5 februari 2009

Ev. länsbyte för Håbo kommun och regionfrågan

Håkan Welin 5 februari 2009

Frågan om länsbyte var uppe till behandling i Kommunstyrelsen i Håbo kommun den 2 februari. En enig styrelse kom fram till att frågan om en folkomröstning i år är alldeles för tidigt väckt. Detta är både majoritet och opposition helt överens om.

Den utredning, som tagits fram i kommunen, visar att det finns många olika frågeställningar att ta hänsyn till. Det gäller definitivt inte bara den viktiga frågan om Bålsta-tillägget för SL-kort. Regeringen kan formellt behandla frågor o länsbyte redan nu, men kommer i praktiken inte att behandla sådana frågor för någon kommun, innan den mycket större frågan om regionindelning i landet har behandlats. Och detta beslut kan tidigast komma 2010 – 2011 med verkställighet först framåt 2015. Av det skälet finns det inge anledning att folkomrösta nu, när vi ändå inte kan få igenom ett beslut om ett länsbyte, förutsatt då att en folkomröstning skulle visa stor majoritet för detta. Dessutom kan en hel del nya skäl och argument komma fram.

Övergripande frågeställningar rör tillväxten och konkurrensen med omvärlden för kommunens företag. Hit hör infrastrukturella frågor, som transporter och kommunikationer men även tillgång till kompetent arbetskraft. Städerna, samhällena och marknaderna runt Mälaren växer sig allt mer samman och tillväxtproblemen finns därför också här, samtidigt med att denna del för vårt land är en av de starkast konkurrerande områdena inom EU.

I debatten kring regionfrågorna, och också i frågan om länsbyte, framförs många landstingsberoende spörsmål. Vi får dock inte glömma att det är företagen och deras möjligheter som spelar roll för våra utvecklingsmöjligheter, det är inte landstinget som avgör länets eller kommunens konkurrenskraft. Däremot har landstingets verksamhet stor betydelse för service och vård för våra medborgare.

Kommunikationer:
1. Kollektivtrafiken överhuvudtaget. Bl.a. SL-taxan visavi UL-taxan, vilket tillägg blir dyrast?
2. Hur fördelningen skall ske av kostnaden för Citytunneln, där Stockholms landsting och Upplands landsting har två olika sätt att se på fördelningen.
3. Vägkapaciteten i ett längre perspektiv

Service:
1. Sjukvård, färdtjänst och till detta kopplade frågor.
2. Brand- och räddningstjänst - i dag i hop med Enköping, medan Upplands Bro har gått in i den lösning man har i Stockholms län.
3. Stockholms landsting har högre skatt men lite annan fördelning av kostnader mellan kommun och landstinget i olika frågor och tjänster.
4. Förhållandet mellan Akademiska sjukhuset och Karolinska

Transporter:
1. Den spårbundna trafiken
2. Gods och människor
3. Tillgänglighet

Boende
1. Bostadsmarknadens funktionssätt och byggandet
2. Miljön kring bostäder och variation

Miljön:
1. Mark- och vattenlandskapet
2. Transporternas negativa påverkan
3. Energiförsörjningen och hushållningen

Stadsstrukturen och landsortsmiljöerna
1. Regionala stadskärnor
2. Variationsrik bebyggelsemiljö
3. Dynamisk kvällsekonomi
4. Utveckla grönområdena
5. Utveckla tillgängligheten till våra stränder

Mötesplatser och utvecklande miljöer
1. Utveckla det sociala innehållet i våra miljöer
2. Skapa trygghet och resmöjligheter i regionen
3. Samverka kring evenemang

Livschanser
1. Förnya och bredda integrationspolitiken
2. Gör organisationerna mångfaldsorienterade
3. Utveckla tilliten till det offentliga

Så det behövs nog en ordentlig funderare och andra beslut måste vara klara, innan politiska besked ska kunna lämnas till medborgarna i alla dessa vidhängande frågor. Vad jag känner till har inget parti av de som var med i måndagens KS, tagit ställning i denna komplexa fråga. Inom Folkpartiet har vi bara börjat diskutera frågorna vid våra medlemsmöten.