Centern och Stockholmsmoderaterna

Centern i Stockholms län konstaterar i LT idag samma sak som jag beträffande Moderaterna i Stockholms län. Deras ovilja att ta tag i regionfrågan. Dock finns det ju faktiskt Moderater i Stockholm som har insikten – men kommer inte till tals. Liksom runt om Stockholms län där det finns flera Moderater som inser vikten av att ta tag i frågan, underifrån och utan att vara låsta av just det lokala Stockholmsperspektivet.

Ett tydligt besked från Moderaterna i Stockholm blir allt mer ett krav, men taktiken är väl att dra ut på det hela tills utredningen blir klar efter 2012, och Moderaterna kan behålla sina platser i Stockholmsregionen utan inflytande från andra närliggande tillväxtzoner.

Dock delar jag inte, om jag tolkar Centerns skrivning rätt, uppfattningen att det bara är Stockholm som ska bilda en egen region. Gemensamt kan vi bygga en mycket stark region i konkurrensen med resten av Europa. Men det kanske är en för snäv tolkning…….

Vi måste glömma länstanken

Att en stark region bygger på och ger förutsättningar för infrastruktur- och utbildningssatsningar vilket i sin tur gynnar näringslivet, är nog de flesta överens om. Inte minst hänger det samman med hur de funktionella sambanden ser ut runt om i landet, liksom vilka verksamheter som så att säga är motorn i den ekonomiska utvecklingen. Både sett ur arbetsmarknadsperspektiv som ur företagarperspektiv mot bakgrund av initiativkraft, utvecklingsförutsättningar och att människor pendlar allt mer.

I ett debattinlägg i Barometern påpekar också Larsson och Wennesund det viktiga i att vara medveten om att våra län, efter regionreformen, inte kommer att finnas kvar längre. Också uttrycker de att om befintliga länsindelningar kvarstår, försämras bärkraft och infrastruktursatsningar.

De undersökningar som de sedan lyfter fram och som Företagarna genomfört i Kronobergs respektive Jönköpings län med ambitionen att få fram väl underbyggda beslut, gav ett lite spretigt resultat. Men samtidigt visar man på faran för att inte se de funktionella sambanden, för att motverka risken för utarmning genom perifera placeringar och därmed satsningar, då större regioner bildas.

Att bibehålla de gamla länsgränserna är inte i sig motiverat enligt min mening, regionbildningen måste bygga på de faktorer som gynnar styrkan i respektive region och dess olika delar.